Snart är det dags

Mindre än 30dagar kvar tills vi åker. Kan ni då förstår att jag köpte resan i januari och såg framför mig då som höggravid hur det skulle se ut att åka alla fyra. Tänk att det stod "Inget Namn" på lillans biljett medans det nu är så självklart att hon var en Adéle. Det som är lite jobbigt är vetskapen om att hon snart är ett halvår. ETT HALVÅR. Det känns som igår hon föddes och jag höll henne för första gången men nej det var liksom fyra månader sedan.

Hur som så ska det bli super skönt att komma iväg på en sen semester. Två hela veckor på en familyresort med alla bekvämligheter för hela familjen. Som vi längtat och särskilt lillen som ska få träffa Lollo & Bernie igen. Men vår semester börjar redan dagen innan då vi checkar in på Clarion Hotel på Arlanda. Vi ska känna lugnet med att ha väskorna packade och bara ta det lugnt för att sedan sova i en skön hotellsäng, vakna till en gudomlig frukostbuffé och ha gaten bara fem min bort.

Snacka om lyx!

 

Grötpremiär

När lillen var cirka fyra månader och det var dags för smakportioner så började vi med att ge honom kokt potatis med bröstmjölk. Han fick alltså börja med "mat" och han älskade det från första stund, särskilt när han hade fattat galoppen med hur man skulle svälja maten. När vi sedan provade ge honom gröt tvärvägrade han. Han stängde munnen och ville verkligen inte ha. Både jag och G tyckte det var synd då gröt är bla ett väldigt bra frukost alternativ.

Adéle fyller hela fyra månader(!) nästa vecka och för någon dag sedan hade vi grötpremiär. Jepp, vi valde att prova med gröten för att hon förhoppningsvis ska gilla det innan hon smakar på den goda maten och får upp ögonen för det. Hon var helt klart något skeptiskt till det, hon visste inte riktigt hur hon skulle göra.

 

Men ack den som ger sig, eller hur?

 
 
 

Sleepover hos mormor

Första gången lillen sov utan mig var när jag åkte på en weekendresa med en vän, han var över ett år. Min vän hade något av panik då hon inte riktigt visste vad hon skulle göra åt mitt gråt på flygbussen påväg till flygplatsen. Det säger väl allt men som tur gick det över och vi hade en bra resa. Jag var inte orolig för hans välmående utan mitt egna. Bara tanken att inte vara nära honom. Andra gången var det ännu en weekenresa samma år men denna gång för en av mina närmsta vänners möhippa som var en överraskning. Det gick mycket bättre och den största anledningen var att vi hade fullt upp med att lura vår vän och mitt fokus var där. Tredje gången var även denna gång en weekend och denna gång åkte jag med G med några vänner. Han var 2,5år och han sov borta och utan båda av oss för allra första gången. Detta var jobbigt och vi saknade honom något extremt men jag var lugn.

Det var första och sista gången, tills igår. Förutom när Adéle föddes men då sov han hemma hos oss med min mamma. Igår hade han en sleepover hos sin mormor med sin kusin. Grabbarna hade i alla fall super kul och mamma skämde bort de som vanligt. De sov med henne och allt hade gått superbra. Själv låg jag hemma och var startklar till midnatt ifall han skulle velat åka hem eller vara ledsen och ville prata. Men det gick över förväntan och jag hämtade upp en glad grabb idag. Bra jag som saknat honom som ett tok, både hela kvällen och sedan morgonen. Det här att han kommer över och väcker oss och pussar oss godmorgon. Det var helt enkelt tomt utan honom här hemma och tror att t.om Adéle kände av det. Men men han hade superkul och vi passade på att vara kvar i närheten och barnen fick bada och leka hela dagen.

En riktigt bra dag helt enkelt!<3