Valborg.

Dumma app som krångla. Självklart så kom den upp alldeles för sent.

Efter den goda lunchen gick vi promenad runt söder, då G hade mellantimmar. Fullt med studenter ute och firar!

Är kvar här på söder men snart blire hemgång. Tänkte dra en riktigt gammal goding. Kanske en Tania? Kanske en vodka redbull? Who knows.

Trevlig valborg käre folks.

Laxfilé.

Efter lite fm mys hos gudmor blev det lunch hos älsklingens jobb. Det här kallar jag Laxfilé!

Dags att hugga in.


Kvällstankar.

Måste bara fråga er ammande mammor där ute. Hur länge ammade ni? Hur trappade ni ned?

Kalla mig ego. Men fan vad jag längtar tills lillen börjar äta mer. Förstår att nattningen kanske är kvar längst. Men dagen vore så skönt att "slippa".

Tolka inte mig fel. Jag är grymt glad att amningen fungerade från start och allt. Tycker om närheten som man får. Myset som uppstår. Nu har jag ingenting att jämföra med så säger inte att man inte får det om man inte ammar. Är som sagt ändå glad att jag fick och kan amma.

Lillen är fyra månader idag och oavsett hur bra det är för honom och hur mysigt det än är så kommer jag inte ifrån att tänka på hur låst jag är. Skulle vara så himla smidigare om tex G ska iväg med honom själv att slippa tänka på att pumpa ut osv. O andra sidan är det väldigt skönt att slippa tänka på att ha med välling eller mat vart man än går då tutten alltid är med.

Jävligt jobbigt med blandade känslor. Någon som känner igen sig? Någon som gått igenom samma sak och har tips? Någon?