Stor kille.

Jag glömmer bort att tiden springer iväg och att det innebär att lillen utvecklas med samma takt. Känns så länge sen han va bebis. Visst kan man sakna en liten grodis men jag älskar ett års tiden. 

Det händer så mycket hela tiden. Så kul att se hur han blir busigare för var dag som går och handlingar som visar hans kloka sida. Jag älskar att jag kan ha en konversation med honom och att han kan göra sig förstod med Ja och nej. Fast han driver mig till vansinne ibland med sin envishet så kan jag inte bara skratta åt det. Han har ju faktiskt min son och hans pappa är ju G. Gener eller vad säger man? Ha ha. 

Nu har han börjat försöka sätta på sig skorna själv. Min stora kille! 







Tentamen.

Snart hemma efter en tentamen. Varför ska jag typ alltid gå ut först? Det är långt ifrån säkert att det är positivt. Många i klassen frågar hur jag kan vara så snabb. Men jag kan inte rå för det. När jag har mitt flow så går det snabbt. Sedan kan jag aldrig gå tillbaka när jag väl är klar. Blir liksom fel. Vilket inte heller är så bra. Men men. Jag tror jag fixat det. Hoppas på svar snart! 

Nu, hem till mina killar.