Uppskattning.

G's pappa kommer hem till oss och med sig har han en kruka med blommor. Både jag och G frågar varför? Då svarar han "Det är till er. Tack för min sonson."

Hur underbar? 




Lördag.

Tidig morgon som vanligt. Lillen har dock börjar krångla om natten. Han vill återigen inte sova hela natten i sin säng utan kommer över. Men inte nog med det utan han gråter ihjäl sig. Ingenting är tröts nog. Vet inte riktigt om det är växtvärk eller någon tand som ligger och trycker. Men jobbigt att se honom så ledsen utan att kunna trösta honom. 

Nu är det inte lång tid tills vi åker och jag känner grov abstinens på att få åka iväg. Jag är trött på att vara hemma. Alla rutiner över lag. Jag är inte "van" att vara hemma i Sverige så länge som nu. Vi var på Rhodos i september och nu är vi snart i Juni??? Sjukt lång tid utan att åka flygplan och det känns. Men det blir nog bättre efter skolan. 

Jag smet iväg från mina killar för lite handling innan resan och en snabbis förbi solarieöarna. Jag satte på högsta i bilen och sjöng till de bästa bachata låtarna. Egentid när den är som bäst. 

Konstigt.

Det vart en riktigt hemma dag. Började tidigt för att sedan lägga oss några timmar senare. Jag vaknade när G drog till jobbet men fortsatte lata mig på soffan. Känner mig allmänt seg. Vill typ inte göra någonting. Bara vara. Eller typ åka nu. Behöver semester. 

Iji och barnen kom över lagom till lunch så det blev en passande chilensk casuela till det kalla vädret. Som barnen växt. Man märker mer på barnsom inter ens egna då man inte ser de varje dag. Lilla Elias är liksom inte liten längre. Inte okej. 

Lillen är supertrött efter denna fredag och längtar till sin välling och läggdags. Jag däremot känner mig väldigt rastlös så funderar på att dra ut på cykeltur eller dra och handla allt inför resan på willys. 


Koncentrerad framför "Dumma Mej".