Snart är vi tillbaka

Tänka sig att två veckor flyger förbi så himla snabbt. Förutom att lillan fyller hela fem månader idag så är vår semester på slutskedet. Jag känner mig inte alls sugen på att lämna detta paradis och lyx men samtidigt redo för att göra allt som väntar när vi landar. Dopet är nämligen på lördag och vi har en hel del och fixa såklart men allt är planerat(tror jag) så det är egentligen lugnt. Dock så är det lite svårt att inte känna stress när jag vet hur lite tid vi har på oss.

Imorgon är det sista heldagen här nere med 30graders värme och det spenderas vid poolen. Med andra ord så ska vi njuta till max och kvällen avslutas med god mat samt "Ministars". 
 
 

Han mår bra

Han mår bra, vi mår bra. Han hade ändå tur i oturen då det var ett väldigt hårt slag. Munnen har en otrolig läkningsförmåga så att de två djupa hacken efter hans framtänder svullade snabbt upp och började läka efter bara  en timme. Först vr et blodbad och det var nog det som var det läskiga, både för oss och för lillen. Det tog tid för honom att äta då det sved himla mycket när läppen kom i kontakt med någonting, särskilt något saltit såklart. Det ända jag är lite orolig för är hans permanenta tänder som ligger uppe i tandköttet och väntar. Han fick nämligen ett rejäl slag vilket resulterade i ett stort blåmärke i munnen. Förövrigt försöker vi att njuta av det sista här nere på Kreta då vi snart är hemma och semestern blir ett minne blott. Glöm inte att följa mig på instagram; Blanqui.se där ni får följa med dagen lång!

Kram till er alla ♥

 
 

Hejdå macbook

Hela flygresan gick kanon, vi har verkligen haft "tur" med att båda barnen är så resglada. Vet egentligen hur det annars skulle ha gått då vi älskar att resa och reser mer än gärna flera gånger per år om det är möjligt. Adéle sov sig igenom näst intill hela resan och medans lillen var vaken men pysslade, tittade på film och underhöll sig hela resan. Väl framme på flygplatsen här nere på Kreta så väntade en busstur på två timmar men som kändes som fyra. Detta var ingenting jag hade kollat upp innan men hade varit bra då det var något långt i mitt tycke. Tur nog så sov båda barnen så det gick ju smidigt och det var nog vi päron som tyckte det var långdraget.  
 
 
När vi äntligen hade kommit fram till resorten och hade checkat in insåg vi att vi saknade Gs ryggsäck. Paniken som jag fick där var obeskrivlig. Jag hatar nämligen att tappa bort saker. G försökte lugna mig med att det inte var någonting viktigt där i och menade att det mest var kläder och det mest värdefulla var hans solglasögon. Jag försökte vara lugn och inte lägga energi på det utan istället njuta av paradiset vi precis kommit till. Lagom till att de sa att de fått tag i ryggsäcken kom jag på att min macbook låg där i. Alltså förstår ni paniken jag besparade mig själv genom att inte komma ihåg att jag lagt den där förrens ryggan var hittad? 
 
 Denna utsikt njöt vi av till middagen igår. Då medveten av att ryggan var hittat.